2007-09-10

shvetle-căvashla sămahsar...

Hm, tupajmastăp ăna...
ută ujăhĕnce epĕ Alqvist şincen vularăm. Văl shvetle-căvashla sămahsarne hatĕrlenĕ tet. Ancah văl nihăşan picetlese kălarman. Epĕ shvetle pĕletĕp pula, mana ku intereslenternĕ. Ăna şyrmalla ta tetelte kălaras shut tytrăm. Aftăr irĕkĕsem hirĕş mar ku pulĕccĕ: văl 19 ĕmĕrte purănnă.

Alşyrăvĕ Helsinki arhivĕnce larat' tet.

Un şincen vulană hyşşăn epĕ casah Helsinki arhivĕn adresne tuprăm. Vĕsempe şyhăntăm. (Finlandire shvet cĕlhi te patshalăh cĕlhi. şakănpa jyvăr marccĕ). Vĕsem otpusk pulnă kura, casah huravlamarĕş. Epĕ shankaravlană... "Inga problem" (problemă şuk) terĕş vĕsem, alşyrăvĕ ăştine tĕpcemelle, tata epir sana elektron şyrăvne jarsa pĕlterĕpĕr...

Şurla ujăhĕnce Ville Kontinen teken tĕpceken huravlarĕ. Pirĕn August Ahlqvist şyrnă "Nordtjudisk ordbok" pur tese kalarĕ... Tjudiska ("cut cĕlhi) - văl căvash mar (!!!) huravlarăm... Ku cut - (чудь), udmurt cĕlhin kivĕ jacĕ.

Pur pĕreh văl mana Finlandi litteratură arhivĕ patne jană. Unta pĕtĕm Ahlqvist kĕnekisem vyrnaşnă...

Epĕ vĕsene şyru patăm.. Cut căvash marrine te ănlantartăm... Vĕsem "căvash sămahsar pur" huravlarĕs... Epir sana kopine poctă şulĕpe jarsa pama pultaratpăr terĕş.

Epĕ pitĕ savănsa kajrăm.

Pajan epĕ ăna iltĕm!!!!!


ANCAH:::: uşsa păhsan ănlantăm: ku CUT cĕlhi (utmurt cĕlhi) sămahsar!!!


Man yjtu: văl cănah utmurt cĕlhi sămahsarĕ-i? Kam pĕlet? Văl lajăh, ancah, mana CĂVASHla sămahsar kirlĕ!

Kuna ikĕ ükercĕkĕ te:



-


Tata şakna pĕlesshĕn: ku jănăsh pulnă-i? Ten Ahlqvist nihăşan căvash sămahsarne şyrman. Ten "Nordtschudica" (şurşĕr cut cĕlhi) vulasan hăshpĕr Cĕlheşĕsem jănăshlasa ku căvash sămahsarĕ pulnine ĕnennĕ...

Kam pĕlet...

Pur pĕreh, epĕ Finlandi litteratură arhivĕpe teptre şyhănam, şĕneren căvash sămahsarne tupma tarhaslam.. Păhatpăr...

Utmurtsem, ku utmurtla-i? Sire ku sămahsarĕ kirlĕ-i?

4 kommentarer:

Anatoly Mironov sa...

DMSpa kalaşrăm, Ku utmurtla mar terĕ văl... Vena universitri Finn-Ukăr cĕlhesem tĕpceken kafetrin jertüşine, Johanna Laasko tekennine şyra par, yjt tese kalarĕ...

Johanna Laasko huravlarĕ:
Udmurtisch ganz sicher nicht. (Dürfte wieder der klassische Fehler sein:
Jemand hat "vod(skij)", das ostseefinnische Wotisch, mit "vot(skij)",
Wotjakisch alias Udmurtisch, verwechselt.)

"Tschudisch" (Čud', "Чудь") ist die russische Bezeichnung für viele
verschiedene ostseefinnische Völker gewesen (zu verschiedenen Zeiten,
wahrscheinlich je nachdem, mit welchem Volk die Russen damals die
aktuellsten Kontakte gehabt hatten). Auf Esten bezieht sich dieses Wort
beim Seenamen "Tschudskoe Osero" (Peipussee), aber bei "Nord-Tschuden" von
Ahlqvist handelt es sich um die Wepsen, also das östlichste
ostseefinnische Volk, das Ahlqvist eigentlich für die Wissenschaft
entdeckt hat. (Die Wepsen haben bis zum 20. Jh. keine einheitliche
Eigenbezeichnung gehabt: einige nennen sich "Lüden", andere sagen nur,
dass jemand "auf unsere Weise spricht". Die Russen haben sie auch
"Tschuchari" und "Kajwani" genannt. Es hat nach Ahlqvist noch etwas
gedauert, bis sich die Bezeichnung "Wepse" etabliert hat.)

Besten Gruß
JL

Ku VEPS cĕlhi sămahsare apla pulat'....

Anatoly Mironov sa...

Finlandi Litteratură Arhivĕ (Suomalaisen Kirjallisuuden Seura) huravlarĕ. Unta ĕşleken Hilpi Saure teken kămăllă şyn mana: urăh CU*-pa puşlanakan Ahlqvist şyrnă sămahsarsem şuk....

Apla pulsan ku JĂNĂSH pulnă!!!! Ahqvist căvash sămahsarne şyrman!!!!

Л.П. Сергеевăн «Чăваш чĕлхи» справочникĕнче ЙĂНĂШ!!!!
http://chuvash.org/e/d0a7c483d0b2d0 ... d09fd0a7d0a7d0a%3129

Anatoly Mironov sa...

Sankt-Peterburgri VEPS pĕrlĕhĕn kanashlura registrazzĕlentem te vĕsencen yjtrăm:

http://meidenkodima.borda.ru/?1-3-0-00000024-000-0-0-1189535235

Anatoly Mironov sa...

sămahsarne vĕsene jarsa patăm. Şitrĕ. Protski tekenni unpa ĕşleme tytănnă. ănăşu pultăr.