ETT STYCKE BRÖD

Ева Лисина şyrnă Annika Bäckström švetle kuşarnă «Horisont» šurnalta tuhnăŞăkăr cĕlli («Çăкăр чĕлли») kalav.


Eva Lisina
ETT STYCKE BRÖD

en berättelse

"ingenting är mer dyrbart än bröd", säger tjuvasjerna.

Jag vet det, har vetat sedan jag var liten. De dagar då jag fick bröd att äta står som milstolpar genom min barndom. En av dessa dagar dyker upp i minnet... Så väcker mig mamma i gryningen:
- Dom säjer att invaliderna ska få rätt att slå stubbåkern i år. Du kan ju själv se: vår Lizuk är långtifrån frisk. Om du skulle ta henne till sjukhuset. Kanske ger dom henne invalidstatus, i så fall kommer vi att ha hö. Utan ko är det ute med oss, säjer mamma, och en skräck griper mig genast. Nu kommer hon strax att säja: "Det finns ingen utom du som kan gå." Nej, det är sant. Vi har ingen annan. Och mamma måste gå till kolchosfältet och rensa rödbetor, hennes lott är översållad med ogräs, troligen blir hon inte färdig idag heller.

Tutar tusăma hăj tăvan cĕlhine vĕrenme havhalantartăm

Numaj pulmast' odnoklassniki.ru sajtĕnce pĕr shkul jultashpa "tĕl pultăm".. "Mĕnle ĕşsem"-lese kalaşkalarămăr ta ep: «Häjerle kön» tetĕp. Văl «ku mĕn» yjtat'. Ep: «es mĕn, hu tăvan cĕlhüne pĕlmestĕn-im?» tĕlĕnse kajatăp... Šarlamarĕ văl... Kajran: epĕ "internazzinallă şemjere üsrĕm tet... atte tutar, anne pelorus...

Pĕr ujăh irtsen, man anne un amăshnĕ hulara kurat'. "mĕnle-ĕşsem?"-leşşĕ vĕsem. Kajran lešĕ: san yvălu manănne tutar cĕlhine vĕrenme havhalantarnă. Hal' urăh nimĕn te tumast... Tutarla vĕrenet....

Lajăh-lajăh... Purte tăvan cĕlhine pĕlme tivĕşlĕ...